Ett dubbelliv.
Så beskriver många unga, som lägger upp sexuella bilder och filmer och filmer på sig själva, sin vardag.
Det kan vara extremt ångestframkallande och man behöver skapa allt fler lögner som ett sätt att skydda sig, enligt leg psykolog Poa Samuelberg på BUP Traumaenhet i Stockholm.
Hon hjälper barn som har tappat kontrollen över bilder och filmer att hitta sätt att vara öppen med det inför dem som betyder mest och därmed minska känslan av dubbelliv.

– Man måste hjälpa personen att acceptera att ”det var det här jag gjorde under den här tiden i livet utifrån de förutsättningar jag hade då."

- Ungefär som att ta sig igenom ett missbruk. Det kan ta tid att acceptera och lära sig förhålla sig till en sårbar del, men man kan absolut ha ett bra liv trots att sådana här svåra saker har hänt. Det bygger på att man får nya erfarenheter av ömsesidiga nära relationer och förstår vad skillnaden är, säger Poa Samuelberg.
Hon säger att det är viktigare att lyssna än att fråga varför.
– Annars är det lätt att det uppfattas ifrågasättande från oförstående, dömande vuxna.
För barn och unga som tidigare har upplevt sexuell utsatthet kan spridning av bilder eller filmer handla om att bekräfta känslor av äckel och självhat. Ibland kan bilderna vara ett sätt att hantera nedstämdhet och självmordstankar.
Att känna sig uppskattad av någon på andra sidan skärmen, men att känslan så småningom slår över i äckel över bilderna man skickar, är något som behandlarna på BUP:s traumaenhet i Stockholm ser.
– Ibland kan det gå snabbt, vilket kan bero på annan sårbarhet, temperament, omsorgsbrist eller tidigare erfarenhet av något trauma. Om man har varit utsatt för traumatiska händelser tidigare ökar det också risken för att utsättas igen. Att man känner sig ensam och har svårt att vända sig till föräldrar eller kompisar för att få bekräftelse är också en vanlig anledning att lägga ut bilder och filmer på nätet, säger Ylva Edling.
På BUP:s traumaenhet beskriver behandlarna funktionen i att sprida egna sexuella bilder som affektreglerande – alltså ett beteende som reglerar känslor.
– Att lägga ut bilder på sig själv kan bli förrädiskt beroendeframkallande. Det ger snabba kickar eftersom man med ett enda klick snabbt kan nå ut och få många kontakter, säger Poa Samuelberg.
Barn och unga med det här beroendet behöver ofta hjälp med att hitta alternativa strategier.
– Om man är inne i spiralen att kortsiktigt dämpa sin ångest, söka snabba kickar eller försöka hantera att man känner sig utanför socialt kan man inte bara sluta, måste man lära sig att hitta sätt att ta kontakt med andra på ett bra och självhävdande sätt.

En grupp utsatta som professionella ofta missar är de som hanterar sin ångest över bilder och filmer genom att vara extra duktiga. Jobbar mycket. Tar på sig extra uppgifter, ibland för att slippa tänka.

– För unga som har höga krav på sig själva när det gäller att prestera och vara perfekta kan det bli ett svårt dilemma att våga berätta om vad som har hänt. Det kan göra det svårt för omgivningen att förstå och tänka att övergrepp kan ha hänt, säger Poa Samuelberg.
Ofta kan man som utomstående lägga märke till någon typ av oro hos den som är utsatt. Den du är orolig för kanske sover dåligt, förändrar sitt beteende eller skolkar mer. Man kan också se ett obegripligt utåtagerande beteende, att någon isolerar sig eller ett sexualiserat språk. Då måste man skapa tid och förtroende. Nysta, lägg bort dina fördomar och försök förstå de bakomliggande orsakerna.
– Fundera över hur man kan skydda sig nu utifrån det som redan har varit. Hjälp till att hitta strategier och vägar ut när man är i den situationen. Sådana strategier kan vara att man börjar sätta små gränser för sig själv, till exempel att man inte går ut på nätet varje dag. Att man istället bestämmer sig för att göra något annat, något bra, som man tyckte om att göra tidigare, säger Poa Samuelberg.